postspexdepression

Måndagkväll.. kvällen innan det är dags för föreställning igen.. eller?
nej är svaret på den tyvärr, spexet är slut för den här gången och helt plötsligt har jag massa fritid
men ändå sitter jag här med en stor klump i magen.. jag har verkligen ÄLSKAT att vara en del av en underbar orkester, både i Holger och i LiSS. har i spelat flöjt flera gånger i veckan sen oktober, men helt plötsligt tog det slut i lördags...... känns jättetomt!
 
fina orkestern på premiärsittningen
 
skolan gör sig ständigt påmind, jag går SISTA terminen på sjuksköterskeprogrammet, snart är det också slut. Fast det känns som att jag kommer dö på kuppen både en och tre gånger med alla skrivuppgifter jag måste göra innan jag får min legitimation.. Kandidatuppsats, ledarskapsuppgift, omvårdnadsseminarium. SUCK! jag är ju ingen skrivtjej. kasta ut mig i praktiken, jag löser det! men att skriva akademiskt..
känner mig som en elefant i ett glashus, made for disaster!!
 
varje gång vi har möte med vår handledare får vi höra att vi har myycket kvar av vårt arbete, och sidorna är alltid nerklottrade med rättningar på skrift och andra ändringar som vår handledare "kommit" på sen förra mötet..
Idag fick vi höra att hon har 28h att lägga på att handleda oss och att hon redan nu lagt ner långt mer än det. JAHA?! för-jävla-låt då... vad ska vi göra? betala dig? vi kan inte hjälpa att vi inte kan skriva som hon vill.. Hon har så sjukt höga krav, vilket säkert är bra i slutändan men det sätter enorm press på oss för vi kommer aldrig kunna skriva lika akademiskt som henne hur mycket vi än försöker, vi HAR inte det vokabuläret som hon har.....
vi försöker så gott vi kan. Men som vanligt så duger inte det...
 
Jag förstår inte varför ALLA studenter måste skriva en kandidatuppsats?! vad ska det vara bra för egentligen? jag skulle få ut så sjukt mycket mer av min utbildning om jag fick läsa 2 kurser och på så sätt tjäna in mina 15Hp istället för att skriva denna förbaskade uppsats.. den ger mig inget mer än förtvivlan och ångest, och tyvärr så blir jag inte speciellt motiverad av vår handledare heller. En handledare för mig ska "hjälpa till" och motivera till att vilja prestera bättre men allt hon gör är att påminna mig om mina brister i skrivkunskap.. TACK jag vet att jag suger på att skriva, kom med något motiverande och lyft det vi gör bra istället.. något bra måste vi väl göra??
 
Därför är det skönt att ha en blogg där man kan spy ut lite sånhär galla ibland, även om både mor och syster kommenterar min dåliga svenska här med så är det MIN blogg och jag skriver som jag vill!!!
 
Nu ska jag gå och lägga mig så jag orkar pallra mig till skolan och försöka rätta till lite fler fel vi gjort i vår uppsats imorn...
 
tackochhej.
 
 

Kommentarer
Postat av: Pappa

Du skal barra skrivva pa even om det bilr tyrkfel ibland.
Kraaaaam

2013-02-26 @ 18:12:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0